lördag 26 september 2009

blå kypert

Tuskaften har varit min trogna vän - nu formas en ny bindning, med hjälp av min fötter, under mina händer: Kypert med sin diagonala linje, spännande. Trasorna lever ett nytt liv som är okänt för mig men dessdå mer intressant. Uppenbart är att bindningen sväljer mer material. Nu gäller det att räkna, rita och tänka så att mina blåa nystan blir mindre och mindre med så lite som möjligt kvar mot slutet av blåa matta nummer 3. Jag funderar på hur lång en matta "ska" vara... om det finns något behov av en speciell längd... ändå vet jag med mig att den blir så lång den vill mattan.