Visar inlägg med etikett havet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett havet. Visa alla inlägg

fredag 2 oktober 2009

Kill your darling!

Det börjar klarna, det jag sysslar med i min vävstol - allt det blåa! Jag väver inte mina favoriter, ej heller andras av mig vävda favoriter.(viktigt påminnelse!)
Envisheten har bitit sig fast i mig; försöker verkligen göra vackra mattor av det vackraste jag vet.
Mitt hav med alla nyanser. Mitt hav som är nytt för mig varje gång jag möter det. Vill att havet ska finnas med mig alltid så som jag vill att vävningen ska finnas med mig. Havet är inte rutigt!
Så är jag då inte i rutorna (dom som är trygga och bekanta) utan ute o far på havet som hela tiden skiftar. Det säger sig själv att havet är svårt att väva.
inne nu på tredje försöket börjar bli otålig att klippa ner två meter kvar.... kommer det att hålla?

fredag 18 september 2009

Inslag för inslag

Med eget tempo har det blåa vuxit fram. jag har anpassa mig med envishet till ett blått tempo - det är starkt. Jag har varit på havet i den lilla roddbåten när trasorna glittrat till. Inslag vid inslag bildar möte mellan vågtopp och vågdal i den lilla rörelsen som bildas när årtaget ändrar tonerna mellan ljust och mörkt. Ingen skyndsam tid finns i väven endast visarna på arbandsklockan har sin bestämda hastighet... om klocktiden inte existerade skulle jag bli gladare... strax avslutar jag den blåa resa för att direkt därpå starta en ny med iknuten varp i en närmast blålila ton. Så s p ä n n a n d e det är att fundera över nästa matta mitt i mitt inslag för inslag. Jag blir glad och lustfylld och ivrig. Nu lilla fållen återstår som blev kombinationen av trasor och mattvarp. Det blir Midvinterfestutställningen igen har jag bestämt och många timmar i min kära vävstol fram till dess. Härligt

tisdag 11 augusti 2009

Sommarhastigheten & maskinmonster

Sommaren rullar förbi lika snabb som ett nystan kan rulla när jag ska fånga det! Idéerna rullar förbi så som vågorna rullar in över klipporna på Knarrholmen. Mitt älskade paradis lånat i två långa sköna veckor. Sältan i havet ljuvligt god och kroppen ivrigt glad av alla baden. Nacken ledsen av alla simtagen. In i hjärnvindlingarna finns färdiga mattor att plockas fram och "bara"" väva. Jag vill sätta igång att varpa. Kroppen och okoncentrationen säger stopp här hemma i staden. Vilda maskinmonster tränger sig genom asfalten hemma på min gård. Öronbedövande ljud blir till smärta i mitt huvud. Snart vaknar de igen.