tisdag 13 oktober 2009
Nerklippt
Två helt olika blå blev det och ändå blå
tuskaft:
kypert:
definitivt är tuskaften den som når in i mig
medan
kyperten blir hård och drivande med en dovare färgskala
tuskaften lyser på ett tryggt sätt och det tycker jag är skönt....
(Fotografierna är färgmässigt inte helt överensstämmande med min verklighet.)
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
3 kommentarer:
fredag 2 oktober 2009
Kill your darling!
Det börjar klarna, det jag sysslar med i min vävstol - allt det blåa! Jag väver inte mina favoriter, ej heller andras av mig vävda favoriter.(viktigt påminnelse!)
Envisheten har bitit sig fast i mig; försöker verkligen göra vackra mattor av det vackraste jag vet.
Mitt hav med alla nyanser.
Mitt hav som är nytt för mig varje gång jag möter det.
Vill att havet ska finnas med mig alltid så som
jag vill att vävningen ska finnas med mig. Havet är inte rutigt!Så är jag då inte i rutorna (dom som är trygga och bekanta) utan ute o far på havet som hela tiden skiftar. Det säger sig själv att havet är svårt att väva.
inne nu på tredje försöket
börjar bli otålig att klippa ner
två meter kvar....
kommer det att hålla?
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
1 kommentar:
lördag 26 september 2009
blå kypert
Tuskaften har varit min trogna vän - nu formas en ny bindning, med hjälp av min fötter, under mina händer: Kypert med sin diagonala linje, spännande.
Trasorna lever ett nytt liv som är okänt för mig men dessdå mer intressant. Uppenbart är att bindningen sväljer mer material. Nu gäller det att räkna, rita och tänka så att mina blåa nystan blir mindre och mindre med så lite som möjligt kvar mot slutet av blåa matta nummer 3.
Jag funderar på hur lång en matta "ska" vara... om det finns något behov av en speciell längd... ändå vet jag med mig att den blir så lång den vill mattan.
Etiketter:
bindningar,
blått,
kypert,
materialåtgång,
mattor,
mattrasor,
vävning
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
Inga kommentarer:
fredag 18 september 2009
Inslag för inslag
Med eget tempo har det blåa vuxit fram. jag har anpassa mig med envishet till ett blått tempo - det är starkt. Jag har varit på havet i den lilla roddbåten när trasorna glittrat till. Inslag vid inslag bildar möte mellan vågtopp och vågdal i den lilla rörelsen som bildas när årtaget ändrar tonerna mellan ljust och mörkt.
Ingen skyndsam tid finns i väven endast visarna på arbandsklockan har sin bestämda hastighet... om klocktiden inte existerade skulle jag bli gladare... strax avslutar jag den blåa resa för att direkt därpå starta en ny med iknuten varp i en närmast blålila ton. Så s p ä n n a n d e det är att fundera över nästa matta mitt i mitt inslag för inslag. Jag blir glad och lustfylld och ivrig. Nu lilla fållen återstår som blev kombinationen av trasor och mattvarp.
Det blir Midvinterfestutställningen igen har jag bestämt och många timmar i min kära vävstol fram till dess. Härligt
Etiketter:
blått,
havet,
mattor,
Midvinterfest
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
5 kommentarer:
tisdag 8 september 2009
L a d d a d
L a d d a d är nu min VÄVSTOL för nya äventyr i de blåa landskapen.
Det blir jämna blåa fält idag av skir ultramarin, kobolt i toner från havet, azur från himlen, blåa blickar och blått från mina inre rum.
blått är flått...
blått är grått...
blått är fått...
blått är vått...
blått är gått...
blått är gott...
Det prirrar i kroppen av att komma igång.
Den vackraste av dagar önskar jag mig och alla andra.
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
3 kommentarer:
fredag 28 augusti 2009
Höstens glädjekälla
For med båten över älven en dag, cyklade vidare till Vävstugan. Med 5 kilo vävgarn och färdiga vävnoter i cyckelkorgen var jag utrustad för en heldag vid varpan. Jo det blev verkligen en heldag. Fram och tillbaka mellan varppinne och skäl, monotont, rofullt och meditativt.
Åtta (8) flätor; tre (3) i cotolin till grytlappar och fem (5) i bomulls mattvarp till mattor. Det blev fantastiskt många meter varp (30,5)!!!
Nu är jag lycklig över att ha dessa i mitt skåp här hemma. Viss är det vackert med varpflätor! Blir som alltid lyrisk när jag ser dem nerflätade..... de är så inbjudande och inspirerade. Det lockar och pockar att börja väva nästa föremål.
Idag bestämde jag mig för att nu ska jag börja dra på de två enfärgade (blå och lila) trots att jag är förskräckligt trött efter en intensiv vecka på "Världens Centrum" som bedriver coachprogrammet "Alternativa insatser för långtidssjukskrivna". 8.00 - 12.00 varje dag i fem dagar har gett mig daglig stress och oro som jag verkligen ansträngt mig att stå ut med: vara i nuet om och om igen. Det är därför jag har bestämt mig för att börja dra på; då är jag i nuet.
Etiketter:
lycka. arbetsträning,
nuet,
varpfläta,
vävning
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
2 kommentarer:
fredag 14 augusti 2009
Blåa Mattan
Ja då var min allra första blåa randiga matta klar.
Den blå planen som fanns i mitt huvud när jag valde ut materialet ville bli verkligt.
Det håller allt det blåa; det håller när jag blandar varm- & kallblått, ljust- & mörkblått - jag blir GLAD - glad av det blåa.....och samtidigt lugn.
Kommer tillbaka till havet, klipporna och det blå vågorna.
Blåa randiga mattan får följa med på någon utställning tänker jag. Ambition finns att göra ytterligare en i helt andra blåa färger.
Det är mycket intressant - med det blåa. Kallblått och varmblått blandar sig inte per automatik... ändå så går det i lagom proportioner... havet får sin färg efter himlen, men var får himlen sin färg från... Någon som läser detta och känner igen funderingarna, dela gärna med dig av tankarna dina.
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
4 kommentarer:
tisdag 11 augusti 2009
Sommarhastigheten & maskinmonster
Sommaren rullar förbi lika snabb som ett nystan kan rulla när jag ska fånga det! Idéerna rullar förbi så som vågorna rullar in över klipporna på Knarrholmen.
Mitt älskade paradis lånat i två långa sköna veckor.
Sältan i havet ljuvligt god och kroppen ivrigt glad av alla baden.
Nacken ledsen av alla simtagen.
In i hjärnvindlingarna finns färdiga mattor att plockas fram och "bara"" väva.
Jag vill sätta igång att varpa.
Kroppen och okoncentrationen säger stopp här hemma i staden.
Vilda maskinmonster tränger sig genom asfalten hemma på min gård.
Öronbedövande ljud blir till smärta i mitt huvud. Snart vaknar de igen.
Etiketter:
havet,
idéer,
maskinmonster,
vävning
Skriv gärna något. Alltid med kärlek, hälsar
Meta Skoglund
2 kommentarer:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)